Förstår mig inte på mitt hår.
Det lossnar så sjukt mycket varje gång jag tvättar eller borstar det och det är nog mindre än hälften kvar av vad jag brukar ha (min lugg som t.ex. brukar vara tjock som en sopborste är numera tunna stripor man ser pannan emellan), men när jag drar handen genom håret eller liksom drar i topparna, så där som man gör för att ta bort lösa hårstrån, lossnar ingenting alls. Hur går det ihop?
Önskar jag visste vad som var fel så att jag kunde göra något åt det. Är så frustrerad att jag just nu mest bara lutar åt att rycka åt mig hårtrimmen och raka av hälften. Känner lite att om det nu ändå ska ramla av kan jag lika gärna ta bort det på en gång? Istället för att behöva gå igenom den här "fulfasen" där det tunnas ut och blir mer och mer av nåt slags enstaka testar av hår lite här och där på huvudet.
Fast tyvärr är jag nog för feg för att göra det. Är orolig över att få en negativ reaktion på jobbet (och kanske t.o.m. bli avskedad för att jag inte längre har ett "normativt utseende") och att det även ska lägga krokben för mig vid jobbsökande. Låter ju jättelöjligt och paranoit egentligen men med tanke på hur utseendefixerat det här samhället är och vad som anses "fint", "normaaalt" och "välanpassat" skulle det inte förvåna mig om min oro faktiskt är befogad.
måndag 17 oktober 2011
A tiny little seed is sown, a government is overthrown. Who knows when I'll be coming home
Önskar att jag inte hade så stark förbindelsefobi. Är trött på att varje gång jag har hittat en stabil grund att stå på behöva känna behovet av att kasta allting åt sidan och göra något helt annat. Varför kan jag aldrig bara vara nöjd?
Vill byta jobb. Har bara arbetat på det nuvarande i två månader och känner redan att nej det här passar nog inte mig. Det är för monotont, men framförallt på tok för osocialt. Vill ha ett jobb där man kan skratta och prata och trivas med sina kollegor. Är ju så bortskämd med att ha bästa folket runt mig när jag arbetar. Kollegorna på nuvarande jobbet är visserligen också jättefina vissa utav dom, men man får ju aldrig chansen att verkligen lära känna nån, att föra en riktig konversation med någon som varar längre än två-tre meningar, och det är så T-R-Å-K-I-G-T. Tänk själv att sitta på ett jobb nio timmar i sträck utan något som helst socialt umgänge. Det tycker nog inte någon är en särskilt lockande tanke.
Men är man tjugotre har man inte råd att inte vara vuxen. Måste stanna på jobbet till minst januari-februari ut för att kunna få en bra referens att lämna vid nytt jobbsökande och behöver även minst så lång tid för att kunna spara lite pengar på hög att ha till hyra, mat, försäkring och bilen under den tid jag kommer vara arbetslös sen. Vill inte parasitera på J bara för att jag är "missnöjd" med mitt jobb. Känner lite den där skulden att "du ska fan vara tacksam att du övht har ett jobb i dagens samhälle med din brist på utbildning och allmänna oduglighet". Att ha förmånen att kunna vara kräsen när det gäller jobbval är få förunnat.
Vill byta jobb. Har bara arbetat på det nuvarande i två månader och känner redan att nej det här passar nog inte mig. Det är för monotont, men framförallt på tok för osocialt. Vill ha ett jobb där man kan skratta och prata och trivas med sina kollegor. Är ju så bortskämd med att ha bästa folket runt mig när jag arbetar. Kollegorna på nuvarande jobbet är visserligen också jättefina vissa utav dom, men man får ju aldrig chansen att verkligen lära känna nån, att föra en riktig konversation med någon som varar längre än två-tre meningar, och det är så T-R-Å-K-I-G-T. Tänk själv att sitta på ett jobb nio timmar i sträck utan något som helst socialt umgänge. Det tycker nog inte någon är en särskilt lockande tanke.
Men är man tjugotre har man inte råd att inte vara vuxen. Måste stanna på jobbet till minst januari-februari ut för att kunna få en bra referens att lämna vid nytt jobbsökande och behöver även minst så lång tid för att kunna spara lite pengar på hög att ha till hyra, mat, försäkring och bilen under den tid jag kommer vara arbetslös sen. Vill inte parasitera på J bara för att jag är "missnöjd" med mitt jobb. Känner lite den där skulden att "du ska fan vara tacksam att du övht har ett jobb i dagens samhälle med din brist på utbildning och allmänna oduglighet". Att ha förmånen att kunna vara kräsen när det gäller jobbval är få förunnat.
söndag 9 oktober 2011
Please don't stop the rain
Jag är helt okej med att det blir höstigaste hösten nu.
Behöver ett extremt ombyte för att sparka igång saker.
Och som den uppmärksamme märker åkte jag inte till grekland.
Ringde upp familjen igår, det vill säga dagen innan, och sa tack men nej tack.
Jag kan inte göra något sådant just nu.
Behöver ett extremt ombyte för att sparka igång saker.
Och som den uppmärksamme märker åkte jag inte till grekland.
Ringde upp familjen igår, det vill säga dagen innan, och sa tack men nej tack.
Jag kan inte göra något sådant just nu.
torsdag 6 oktober 2011
And it goes like this...
Förundras över hur jag liksom alltid lyckas förneka vilken grav insomnia jag har när jag är medicinerad och därmed alltid blir lika förvånad när jag slutar ta medicinen och helt plötsligt aldrig kan sova.
Man tycker att det på nåt sätt borde finnas kvar i minnet efter tjugotre år.
Man tycker att det på nåt sätt borde finnas kvar i minnet efter tjugotre år.
tisdag 4 oktober 2011
Restaurangtips
Är det förresten någon som har erfarenhet utav Restaurang Kamarina på Söder?
Letar trevligt ställe inför min och J's 4-årsdag och på bilderna jag sett ser det fint ut + att menyn erbjuder både grekiska rätter (mkt fisk och dylikt för mig) och mer "vanliga" kötträtter (för J). I vissa recensioner står det dock att personalen är superdryg och att det kan vara väldigt hög ljudnivå och allmänt stökigt i lokalen? Sant/falskt?
Tips på andra ställen mottages gärna också!
Har egentligen inte SÅ mycket krav förutom att det ska finnas en bra meny (dvs mer än 4-5 rätter och gärna med både fisk-, fågel-, kött- och vegalternativ. Iaf minst 2-3 av alternativen), INTE vara kombinerad pub/krog och restaurang och INTE "visas sport på TV". Kort sagt ska det vara lite mer classy än lokala kvarterskrogen men inte Operakällaren liksom.
Letar trevligt ställe inför min och J's 4-årsdag och på bilderna jag sett ser det fint ut + att menyn erbjuder både grekiska rätter (mkt fisk och dylikt för mig) och mer "vanliga" kötträtter (för J). I vissa recensioner står det dock att personalen är superdryg och att det kan vara väldigt hög ljudnivå och allmänt stökigt i lokalen? Sant/falskt?
Tips på andra ställen mottages gärna också!
Har egentligen inte SÅ mycket krav förutom att det ska finnas en bra meny (dvs mer än 4-5 rätter och gärna med både fisk-, fågel-, kött- och vegalternativ. Iaf minst 2-3 av alternativen), INTE vara kombinerad pub/krog och restaurang och INTE "visas sport på TV". Kort sagt ska det vara lite mer classy än lokala kvarterskrogen men inte Operakällaren liksom.
Men det kanske finns hopp om en förändring?
Hade tid på VC idag för att lämna ett par rör blod så de kan kolla om jag har brist på nån vitamin/nåt hormon eller dylikt i kroppen. Har under de ca. 3 senaste månaderna tappat ovanligt mkt hår och under de senaste veckorna har det verkligen börjat märkas på kalufsen (jag har vanligen ganska tjockt hår, så pass tjockt att det när det t.ex. är nyfärgat svart ser ut som jag har en tjock hjälm på huvudet). Så jag tyckte det var dags att ta tag i situationen och kolla upp varför jag tappar det. Håravfall i kombination med de diagnoser jag redan har kan ev tyda på ganska allvarliga fel i vissa organ i kroppen. och det vore ju synd att gå runt med sånt obehandlat. Ehe.
Kände viss oro inför besöket när jag satt och väntade på min läkare eftersom jag hade ganska specifika och speciella önskemål om behandling och VC-läkare är inte direkt kända för att vara de bäst utbildade i landet om man säger så och för att jag än en gång lyckats bli listad hos en utländsk läkare. Vilket i sig inte är något problem så länge de förstår vad man säger, vilket tyvärr inte är min erfarenhet att de gör (Exempel; jag kom in på VC med en inflammation i foten - läkaren säger att jag är plattfotad och ska gå hem och träna upp mina muskler. Exempel; jag kommer inte med bihåleinflammation som pågått i över en vecka - läkare förstår inte vad bihålor är...)
Hur som helst visade det sig att den här läkaren faktiskt var helt okej. Han lyssnade på vad jag sa och protesterade inte mot de önskemål jag hade. Dock genomförde han en minst sagt suspekt lungundersökning på mig. Det var inte så illa att jag kände extremt obehag men jag blev definitivt lite lätt illa till mods. Om jag inte varit så van vid att bli undersökt, petad och klämd på av alla möjliga sorters läkare på kroppen hade jag nog reagerat mkt starkare. Nu kände jag mest "eh?".
Skulle få svar på proverna om drygt en vecka men då är jag i Grekland så det blir till att vänta ända till veckan därpå innan jag får veta om/vad det visade för fel. Känns lite halvjobbigt. Hade gärna velat börja jobba på att lösa problemet så fort som möjligt innan jag är skallig liksom!
Greklandresan är för övrigt en historia i sig självt. Har sån grov ångest inför den att det är löjligt. Älskar ju Grekland + semester är sjukt välbehövt just nu men alla pengar som resan har kostat och kommer kosta mig (i form av pengar man spenderar väl där alltså) är så oerhört ångestframkallande. Fick inte alls så mycket i lön nu i slutet av september som jag hade räknat med eftersom 5 utav de arbetspass jag räknat in i den lönen räknas till nästa (doh).
Och det gör att jag kommer ligga typ -2000:- när Oktoberlönen kommer.... Inte alls kul så här inför jul och december när bilförsäkring + andra stora utgifter kommer och kräver pengar också.
Kände viss oro inför besöket när jag satt och väntade på min läkare eftersom jag hade ganska specifika och speciella önskemål om behandling och VC-läkare är inte direkt kända för att vara de bäst utbildade i landet om man säger så och för att jag än en gång lyckats bli listad hos en utländsk läkare. Vilket i sig inte är något problem så länge de förstår vad man säger, vilket tyvärr inte är min erfarenhet att de gör (Exempel; jag kom in på VC med en inflammation i foten - läkaren säger att jag är plattfotad och ska gå hem och träna upp mina muskler. Exempel; jag kommer inte med bihåleinflammation som pågått i över en vecka - läkare förstår inte vad bihålor är...)
Hur som helst visade det sig att den här läkaren faktiskt var helt okej. Han lyssnade på vad jag sa och protesterade inte mot de önskemål jag hade. Dock genomförde han en minst sagt suspekt lungundersökning på mig. Det var inte så illa att jag kände extremt obehag men jag blev definitivt lite lätt illa till mods. Om jag inte varit så van vid att bli undersökt, petad och klämd på av alla möjliga sorters läkare på kroppen hade jag nog reagerat mkt starkare. Nu kände jag mest "eh?".
Skulle få svar på proverna om drygt en vecka men då är jag i Grekland så det blir till att vänta ända till veckan därpå innan jag får veta om/vad det visade för fel. Känns lite halvjobbigt. Hade gärna velat börja jobba på att lösa problemet så fort som möjligt innan jag är skallig liksom!
Greklandresan är för övrigt en historia i sig självt. Har sån grov ångest inför den att det är löjligt. Älskar ju Grekland + semester är sjukt välbehövt just nu men alla pengar som resan har kostat och kommer kosta mig (i form av pengar man spenderar väl där alltså) är så oerhört ångestframkallande. Fick inte alls så mycket i lön nu i slutet av september som jag hade räknat med eftersom 5 utav de arbetspass jag räknat in i den lönen räknas till nästa (doh).
Och det gör att jag kommer ligga typ -2000:- när Oktoberlönen kommer.... Inte alls kul så här inför jul och december när bilförsäkring + andra stora utgifter kommer och kräver pengar också.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)