Oh Dr. love

Ibland hittar jag fina meddelanden på min kyl.

They say I'm a fool for loving you deeply

Varje år i slutet av sommaren får jag alltid en känsla av panik över att ljuset och värmen snart försvinner och ersätts av mörker och kindbitande kyla. Men sen när hösten väl har tagit över kommer jag alltid på vilka fina små stunder som faktiskt följer med den.

Händer iklädda tumvantar som håller i någon annans vantklädda hand, fem meter långa halsdukar som är lindade runt halsen och man kan dyka ner i när det blåser för hårt eller dom där mornarna när livet bara känns allmänt för mycket och man helst av allt skulle vilja försvinna, koppar med varm choklad och en stor klick vispgrädde på nåt cafe med stora röda kuddar....

Hösten är faktiskt inte bara tragik och mörker.
Det är blossande kinder, varma pussar och träd som brinner i hundratals olika nyanser.

I ditt bröst finns en kuslig maskin

Jag har ingen som helst intention att på något sätt avslöja min identitet i den här bloggen. Inte för att leka mystisk och vara svår utan för att värna om det lilla privatliv en person fortfarande kan ha i den här tidsåldern.

Och. Jag vill kunna tala fritt från hjärtat.
Det skulle bli en omöjlighet att göra om jag ska fjättras av rädslan att någon ska ta illa vid sig eller känna sig förrådd och utsåld av orden jag skriver.

Jag vill ge er det finaste jag har att delge världen; en ärlig åsikt.

I början var det bara en

Det enfaldigaste en människa kan intala sig själv är att man skulle vara speciell.


Jag skriver den här bloggen för att få ut alla svarta små monster som bor i mitt hjärta och med en svag förhoppning om att sätta mina tankar på pränt kan skapa ordning i det kaos som är min tankeverksamhet.


Min önskan är att det här ska hjälpa mig bli fri.